Published 2022-09-01 06:00
Det var längs den vilda ångermanländska kusten de hade bestämt att slå följe söderut. I ränslarna fanns knippen med progressiv och sinnesutvidgande rock, ekon från brittiska invasionsorkestrar, drömsk vispoesi och malande surkålsrytmer. Paket med blänkande riff. Portionspåsar med folktoner, punksvett, moogigt rymdflum…..
Men egentligen var packningen överflödig. För musiken fanns överallt i skogarna. I vinden, bäckarna och mossan. Den hade alltid funnits där. Och den gick att fånga, om man verkligen lyssnade. Vid lägerelden täljdes stränginstrument ur rotvältor, röksvamp och syrliga bär. Orgelpipor bakades med
myrmalm och barkmjöl. Mellotronen flätades av ett uttjänt snöre.
De gick i månader, troligen flera år. När Dalälven korsades hade en vandringsman från det Gagnefska skogslandet gjort dem sällskap. Han sa inte mycket, men basriggen och den purpurdimmiga blicken talade sitt tydliga språk. Ett språk de gillade.
Skogen glesnade och övergick i bördigt slättland. Från staden med de höga tornen hördes dova trumslag. En distinkt puls. Skogsvandringen var över. En ny resa kunde börja.
Single 12:e september och album 30:e september. Häng mä'.....